vår värld den bara snurrar fortare för varje dag, är det då så konstigt att nån människa vill hoppa av?

Jag hinner inte med livet! Allt passerar förbi mig och det finns ingen tid för reflektion eller eftertanke. Jag vill kliva ur det här ekorrhjulet men lyckas inte få stopp på det. Jag känner mig som en robot som på beställning kliver upp ur sängen varje morgon och gör det som förväntas av mig på dagarna. I dag är det första kvällen denna vecka som jag ligger i soffan med tv:n påslagen och bara njuter. Disken, tvätten och allt annat får vänta. Nu vill jag bara vara. Jag sluter ögonen.

I måndags var jag och M i ridhuset sent. Vi byggde upp en liten bana och hoppade i lugn och ro, utan stress och utan prestationsångest. Gick riktigt, riktigt bra och slutade med att vi båda tog oss igenom en bana på en meter. Ganska bra för att vara två rätt fega ryttare.

I tisdags kväll hade jag middag hemma. Skyndade mig hem efter jobbet och började med maten. Det blev en lyckad kväll med framförallt god efterrätt. M tog hand om den vita.

I går åkte jag till stallet direkt vid tre när jag slutade. Det blev en tur i skogen. Fantastiskt att rida då solen är på väg ner. Snälla vår kom fort.

På kvällen var vi i Tofta. Storebror fyllde år så middag stod på schemat.

I dag får den vita vilodag. Jag behöver en kväll utan åtaganden och bryr mig inte om någonting annat än att jag ska ligga i soffan. Och bara andas.