perfect match

Åh vad jag är stolt över mig själv. Äntligen har jag gjort klart och skickat in kompletteringsuppgiften i kursen jag läste förra terminen. Såå skönt att bli av med den. Nu har jag all rätt att fira att kursen är över med lite alkohol och fina vänner ikväll!

I går var det dax för dressyrlektion igen. Alltid lika roligt att rida för honom för han är alltid så positiv och tror på en. Rolig är han också den där. En snäll sak han sa igår var att jag och fröken vit var en perfect match. Det är ju inte helt fel att höra. Och jag tror han har rätt, även fast jag kanske grundar det på andra saker. Rent utvecklingsmässigt tror jag vi matchar varandra himla bra. Hon är en LB-LB häst och jag kommer aldrig komma längre i varken dressyr eller hoppning. Tycker det är synd med ryttare som har väldigt begåvade hästar men som aldrig utvecklas för att ryttarens nivå är uppnådd. Och det kan ju vara tvärtom också. Väldigt duktiga ryttare som har hästar som begränsar en. Så visst måste det väl vara bäst att ha det som vi har det. Perfect match helt enkelt. Ha,ha,

Idag var vi med på vår första riktiga hopptävling tillsammans. Jag blir väldigt stolt när jag tänker på hur vi (eller egentligen jag) utvecklats senaste halvåret. I höstas åkte jag mest med henne och vi kom sällan rätt på hinder. Hon var väldigt slö och all min energi gick åt till att driva henne runt banan. Jag styrde mot ett hinder och lät henne hoppa när/om hon ville. Idag är vi mer ett team och jag kan styra henne på ett helt annat sätt och hon väntar in order från mig. Hon har också en egen motor nuförtiden och massa mer energi inne på banan. Dock så kände jag på mig att hon skulle stanna på WRK-planket och mycket riktigt.. (jag måste sluta tänka så) Men det gör inget, för hon var så fin ändå och dessutom så hade jag ju ett angenämt besök på läktaren. Tack för att ni kom!