mitt 2013

Året började ganska hästrelaterat. Tävlingar, möten och en massa ridning. Jag övningskörde också en del för att klara det utökade B-kortet. Jag har alltid som mest att göra på jobbet i januari-februari varje år, så även detta år.
Vi bestämde redan i februari att vi skulle åka till Kapstaden över nyår.

Jag började rida dressyr igen efter flera års uppehåll. Tävlade lite under våren med blandade resultat.

Det blev en hel del resor till Kalmar och Växjö också med Syv-projektet. Kul men det tar lite på krafterna att åka iväg så ofta. 

I början på mars kunde jag hämta ut mitt nya körkort efter två uppkörningar och en massa slit.

I mars åkte Jennifer och Jonte till Thailand utan mig. Min bil behövde lagas både en och två gånger och all reskassa fick i stället läggas på renoveringen.

I slutet på mars började jag fundera på hur jag skulle utvecklas med en annan häst. Tanken började gro och det landade i att jag la ut en annons mest för att se om det fanns något intresse av henne. Jag kunde ju ännu ångra mig. På dagen tre år efter att jag köpte henne lades annonsen ut.

Sen kom årets absolut värsta dag och en av de värsta i mitt liv någonsin. Jag åkte till stallet söndag em, lite halvbakis efter en trevlig utgång med fina vänner för lite lastträning. Det gick till en början bra men plötsligt gick något fel och på bara några minuter låg min fina vita sagohäst död på macken men blodet sprutande ur ögon och öron.

Var ska jag börja? Hur ska jag kunna förklara de senaste dygnen? Min fina, vita sagohäst dog i en tragisk olycka i söndagskväll. Jag fyllde år igår men upplevde min värsta födelsedag hittills. Tack vare mina fantastiskt omtänksamma vänner och fina familj överlevde jag dagen. Jag är så oerhört tacksam och lycklig över att jag har dessa människor i mitt liv.

Jag vet att livet går vidare. Jag har varit med förr och på något obeskrivligt sätt blir man härdad. Det värsta denna gången är dock att jag inte har någon annan att ta hand om. Ingen att åka till varje dag efter jobbet. Ingen som behöver mig och är beroende av att jag är stark. Det ger mig alldeles för mycket tid att tänka. Jag vill inte somna på kvällen för jag är rädd för vilka tankar som kommer komma. Jag vill inte vakna på morgonen för jag är rädd för möta folk. Tomheten äter upp mig inne från och tårarna bränner bakom ögonlocken.

Nu är mina två prinsessor i alla fall tillsammans igen och jag hoppas jag träffar dem i framtiden. Tack för att jag fick låna en ängel och tack för allt du gjort för mig. I mina ögon är du verkligen Nåt Extra!

Dagen efter genomled jag min värsta födelsedag någonsin. Jag satt på akuten i flera timmar efter att han skadat min hand i olyckan. Det kändes inte värt att fira någon födelsedag över huvud taget men ingredienserna till tårtan väntade i kylen och gästerna hade redan köpt mina presenter.

Vår sista ridtur tillsammans.

Dagarna efter gick jag mest som i ett vakuum. Jag var otroligt trött men försökte hela tiden hålla en bra fasad utåt. Det som kändes allra värst var att inte veta vad jag skulle göra med all min tid. Från att ha spenderat tre timmar i stallet varje dag efter jobbet gick jag nu direkt hem till en tom lägenhet. Det var en otrolig kontrast och det kändes sorgligt. Jag har inte varit utan häst förut mer än när jag varit utomlands någon vecka. De senaste sju åren har jag haft häst hela tiden.
Jag kände direkt att jag måste köpa en ny häst så fort som möjligt. Så så fort jag blev bra i min hand igen så bokade jag in en liten provridningsturné. Med mig på det äventyret hade jag Ellinor och den jag allra helst skulle göra en sån här sak med, min bästa supporter Maya.
 

Fredag igen. Jag gör allt jag kan för att fylla mina dagar/kvällar med aktiviteter. Bjuder hem mig själv till vänner och släktingar. Allt för att slippa vara ensam hemma. Så mycket tv som jag sett den här veckan har jag nog inte sett under hela det här året. Jag önskar bara att den här månaden så fort som möjligt ska ta slut och hoppas att jag senast i mitten av maj kommer ha en ny bästa vän.

Och det gjorde jag verkligen. Efter 150 mil, 16 timmar i bilen, 4 fulla bensintankar, 8 provridna hästar i 11 olika städer/orter. Efter mycket velande fram och tillbaka la jag ett bud på en av hästarna och 23:e maj kom hon åkandes ända från Skåne.

Sommaren bestod mest av att lära känna nya stjärnan, mys med lilla prinsessan och en del festande. Vi gav oss ganska tidigt ut på tävlingsbanan med lite blandade resultat. Genomgående har varit att jag har blivit nöjd med resultaten när vi åkt iväg medan vi på hemmatävlingarna inte har presterat särskilt bra. Debuten i en meter klarade vi riktigt bra och hamnade precis utanför placering.

9:e juli fick vi tillökning i familjen och Saga blev storasyster till lilla Siri. 

Den elfte juni hoppade vi för första gången tillsammans på en terrängbana. Jag njöt av varje sekund. Det finns verkligen ingenting roligare inom ridsporten om du frågar mig.

Semestern kom att handla om hästen, fester, biobesök och en massa umgänge med fina vänner. I Juli var jag med Sofie och Annika på Diggiloo. En härlig kväll. Tre veckor går ju dock alldeles för fort och snart var jag tillbaka på jobbet igen. Började den första veckan med att åka på kryssning när helgen kom.

I slutet av augusti red vi vår första dressyrlektion tillsammans. 

Vart hösten 2013 tagit vägen vet jag inte. Tiden har gått så otroligt fort. Som jag skrev för några veckor sedan,
2, är antalet utgångar jag gjort med vänner.
5, är antalet gånger jag tävlat i hoppning
6, är antalet tävlingar jag varit med och anordnat.
7, är antalet gånger jag varit på bio
8, är antalet resor jag gjort till fastlandet.
14, är antalet hästrelaterade möten jag varit på.

Även fast jag var beredd på att den skulle bli hektisk så blev det något enormt. Jag är faktiskt glad att den är över! Men roliga saker har jag varit med om. I september var jag i Globen och såg Spanska ridskolan. 

I oktober hade vi barndop för Siri och jag var med några tjejkompisar på Ullared. En resa som inte höll på att bli av, men som jag är glad att den blev det. 
Jag har också haft en del konflikter med mina chefer efter att en kollega till mig slutat, men eftersom vi håller på att bygga upp en ny Syv-organisation och jag kommer få en ny chef har jag försökt att inte lägga ner allt för mycket energi på det.

I november var jag och syster och såg finaste Melissa på Cirkus. Tredje gången vi är där tillsammans och hon var lika fantastisk som vanligt.
I slutet av månaden var jag i Sthlm och festade med Ida och Lina och hann även med ett besök på Globen horse show. Det var egentligen inte planerat men eftersom WRK´s ungdomssektion blev vald till årets bästa och fick ta emot pris där så kände jag att jag ville se det.

I december såg jag och Malin fina Håkan på Wisby strand. 

Hur ska jag summera året. Började ganska bra, en dipp under början av våren och livet kändes ganska meningslöst där ett tag. Tur jag har snälla och omtänksamma människor runt omkring mig. Sedan kom sommaren och då är det alltid så mycket lättare att leva.
Resor och hästar är väl vad hösten bestått av. Den har varit något mer stressig än vad jag önskar och just nu är jag glad att jag får avsluta året på varmare breddgrader. 2013 lägger jag bakom mig, hade inte gärna velat leva om året igen trots att det bjudit på en del bra saker. Nu vill jag blicka framåt till 2014 som jag hoppas kommer att bli ännu bättre. Jag hoppas komma hem med en massa ny energi och livsglädje för att kunna rocka 2014!