ur kaos föds genier

Har ju glömt att berätta om min kaotiska torsdag förra veckan. Ambrina hade tid på kliniken kl 10 och jag skulle åka med båten som gick 10.55. Hade först tänkt rida in henne men bestämde mig några dagar innan för att köra in henne i stället. Ringde och bokade transporten som jag brukar ha och åkte hemifrån strax före åtta på morgonen. När jag kommer till Skrubbs står inte transporten där den brukar stå. Jag försöker ringa till ägaren samtidigt som jag åker bort till Rävhagen för att se ifall den möjligtvis blivit parkerad där. Hittar ingen transport och får inget svar, annat än numret kan inte nås just nu försök igen senare. Börjar få lite lätt panik och tänker efter vilka jag känner med transport. Kommer på att Maya pratat om Hannas transport ett par dagar innan och chansar och ringer henne. Som tur var var hon vaken och precis på väg ut genom dörren. Snälla Hanna kommer till Skrubbs och hjälper mig att sätta på hennes transport på min bil. Frid och fröjd tills vi upptäcker att elkabeln på något sätt inte passar på min bil, den går inte in tillräckligt långt  så släpet får ingen el. Vi försöker under en lång stund men vid halv nio ringer jag Ninna och frågar om jag kan låna hennes transport i stället. Ja det går bra säger hon tills hon kommer på att hennes elkabel ligger på landet. Hannas elkabel är inte avtagbar och jag ringer någon mer i stallet som jag vet har transport men utan resultat. Ringer även en travtränare som jag hyrt transport av en gång tidigare men han svarar inte. Tillslut kläcker Hanna idéen att vi kan ju byta bil. Sagt och gjort. Vi kopplar på transporten på hennes bil i stället och jag rullar iväg ut mot Endre. Svettig och allmänt stressad men ändå vid gott mod. Ambrina måste ha känt på sig att det var sista gången hon gick från hagen för så sakta som hon gick då har hon aldrig gått. Hon var dock väldigt snäll och jag kunde lämna henne inne i transporten för att gå runt och stänga bommen bakom henne. När jag precis ska lämna Endre slår det mig att hennes pass ligger kvar i min bil. Suck. Ringer som en galning till Hanna för jag tänker att ännu kan hinna åka till henne och hämta det. Tyvärr får jag inget svar så i stället kontaktar jag kliniken och frågar om vi kan få komma ändå. Det var inte så populärt så jag blev tvungen att avboka tiden och bokade en ny nästa vecka. Skoja inte om jag var svettig och helt slut när mamma kom och hämtade mig kvart över tio. Ingen vidare början på den dagen.