hassela

I går var jag, tillsammans med alla andra vägledare på ön, på studiebesök på Hassela i Klintehamn. Under nästan två timmar satt jag som förstenad och lyssnade in hela storyn hur Hassela kom till och hur det fungerar idag. Kvinnan som berättade och som hade varit anställd där i i typ hundra år var väldigt inspirerande. I sjutton år hade hon jobbat som medlevare, vilket innebär att du bor i ett hus eller lägenhet tillsammans med en eller flera ungdomar. Ni umgås dygnet runt under sex veckor, då du får två veckors semester innan du hoppar på ett sex veckors pass igen. Jag tänker att det måste vara mycket speciella människor som klarar av det. Som inte ser det som ett jobb utan som en livsstil. Som ser ungdomen/ungdomarna som sina egna familjemedlemmar. Jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba med något liknande, men att flytta dit och leva med dem dygnet runt under sex veckor tror jag inte jag skulle fixa. Hur gärna jag än skulle vilja.