den som väntar på något gott

I dag var min stranddebut den här sommaren. Snacka om att jag längtat. Och tydligen inte bara jag. Vi var inte överdrivet sena men trots det var parkeringen så full som den aldrig varit förut. Gatorna runt omkring likaså. Dungen där vi brukar smygparkera var även den knökfull så vi blev helt enkelt tvungna att stå far far away. Snacka om att folk är soltörstiga efter en, två veckor med kasst väder. Debuten vart dock inte så långvarig. Redan efter ett par timmar förvandlades den tidigare klarblåa himmelen till mer grå-blå och det blev ganska kallt. Tänker dock att det var ganska bra för min kropp att mjukstarta, då den inte sett solen på ett år. Bara resten av semestern blir bra så..