den som aldrig har hoppats kan aldrig förtivla

Idag var det centimeterhoppning som stod på schemat. Vi var anmälda till nittio och en meter. På framhoppningen inför den första klassen kändes hon död som vanligt men inne på banan taggade hon till och var riktigt på. Det är så himla kul att rida då. Det kändes som vi flög runt och allt jag styrde henne på hoppade hon med glädje. Noll fel och rosett.
Inför nästa klass hoppade jag bara fram två gånger. Var rädd att trötta ut henne + att jag själv var ganska slut. Tyvärr märktes det inne på banan också att mina krafter var slut. Jag orkade inte riktigt hålla ihop henne och det blev lite "flängridning". Men hon bjöd även denna runda, dock så petade vi hinder nummer fyra. Det hoppade man från läktaren och eftersom hon är så svår att få ut i hörnen där kom vi inte runt som vi borde och det blev lite trångt till hindret. Fyra fel.
Men på det hela taget är jag galet nöjd med dagen. Fina, fina häst!

Under eftermiddagen hjälpte jag Maya att förbereda Roslins ankomst. Jättekul med lite nya hästar i stallet tycker jag!

Nu är jag på jobbet och har fyra föreställningar kvar innan jag får gå hem.