livet som hästlös

I juni lånade jag ut mitt halvblodssto på foder under ett år.
Jag får ganska ofta frågan hur jag klarar mig utan häst/utan Ambrina. Det blir ofta ett ganska långt svar för det beror på hur man ser på det. Om vi börjar med att svara på hur jag klarar mig utan häst. 

Rent tidsmässigt så är det ganska skönt att vara utan häst. Hela sommaren och hösten har varit fylld av ideellt arbete i ridklubben/på ridskolan. En häst upp på det hade inte gett mig annat än dåligt samvete tror jag. Jag har inte samma ångest varje vecka hur jag ska få ihop det med ridning och stallpass och det saknar jag inte. De få tillfällen då jag är ledig, då är jag verkligen ledig. Tänkte härom dagen på ledigheten i jul. Vad skönt det ska bli att inte behöva pussla med fodringar och planera in när jag ska rida. Jag kan för en gångs skull åka runt och hälsa på släkt och vänner på ett helt annat sätt än tidigare.

Rent ekonomiskt så har jag aldrig haft det så bra som nu. Det är en märklig känsla att logga in på sin bank några dagar före den nya lönen kommer och inse att man har flera tusen kvar. Det har liksom aldrig hänt förut. Så mycket kläder som jag har köpt till mig själv den här hösten har jag nog inte gjort totalt på kanske två år.

Hur jag klarar mig utan Ambrina som individ är en annan fråga. Jag har varit och hälsat på henne ett par gånger men jag har medvetet valt att inte rida henne för att skydda mig själv. Hon är den finaste hästen jag har haft och ska jag fortsätta min ridkarriär så ska jag göra det med henne.

Jag trodde att jag skulle sakna tävlingar när jag väl kom ut på några men än så länge har det nästan varit tvärtom. Det ligger otaliga timmars arbete bakom en start på två-tre minuter och all den tiden runt omkring saknar jag faktiskt inte. På något sätt så tror jag att jag skulle sakna hästar om jag inte hade några i mitt liv men kanske inte själva ridningen. Jag känner mig ganska nöjd med att vara i hästsammanhang men måste kanske absolut inte rida. Ambrina är dock ingen häst som man har som sällskap, det är hon alldeles för fin för, så kommer jag komma fram till ett sådant beslut så måste jag sälja henne, oavsett vad hjärtat säger.