medlemsdagen

I går hade vi en medlemsdag som innehöll en prova-på-hoppning. Vi hade gjort en cavallettibana för de allra yngsta och hade sedan en klass med hinder på 40 cm och en med hinder på 60 cm. Jag och Christine stod på banan och coachade. Alla var verkligen jätteduktiga och vi klarade hela dagen utan att någon ramlade av. Jag blev nästan lite rörd när jag såg alla lyckliga små ryttare som red sin första "tävling" någonsin och fick sin allra första rosett. Det är vid sådana tillfällen man känner att det man gör verkligen betyder något. Alla timmar man lägger ner, då känns det värt det. Det är så mycket roligare att göra något för dessa små barn, till skillnad mot att anordna vanliga tävlingar för våra bortskämda, (ofta) otacksamma tävlingsryttare.