I går var jag på en föreläsning på Almedalsbiblioteket och lyssnade på Nina Björk. Nina är författare och pratade lite om sin senaste bok "Lyckliga i alla sina dagar". Boken handlar om de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige. Hon menar att vi lever i en marknadsekonomi, i ett samhälle som är uppbyggt på köp och sälj/utbud och efterfrågan. Produkter/varor tillverkas med målet att snart gå sönder för att konsumenten ska köpa nytt och att det måste vara så. Det går inte att konsumenterna en dag säger att de är nöjda, att de inte vill ha mer. Då raseras hela vårt samhälle.
Vidare diskuterade hon kring miljöhoten som vi ständigt lever under. Vi har en ekonomisk tillväxt som mål jämsides med ett klimathot. Det går inte riktigt
ihop. Har vi en ekonomi som vilar på tillväxt så har vi det, det spelar ingen roll om jag byter ut min glödlampa mot en smartare. Det handlar inte om ifall man sopsorterar eller inte. Det är inte det som kommer att spela roll i slutändan.
Och om en övergripande oro över framtiden, om ökade klyftor i Sverige. Att
välfärden håller på att gröpas ur och att människor inte känner sig
riktigt trygga i att man finns och har en plats.
Hon verkade vilja att vi skulle leva mer i harmoni med naturen och det värsta hon visste var uttrycket "att skapa jobb".
Hon sa något bra också om att vi lever i ett samhällssystem där man till exempel inte
får belöning efter prestation. Helt rätt. Det går inte att leva utan konkurrens och hierarkier. Vi gör det dagligen och det är inget vi kan välja bort. Det var intressant att lyssna på henne och jag tror det är bra att man tänker till lite ibland. Även fast man känner sig rätt liten och kanske inte kan göra så mycket som individ.
Hur vill vi leva våra liv? Vad drömmer vi om? Är vår livsstil hållbar? Vad röstar vi för egentligen?

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar