I dag är det sju månader sedan du blev en ängel. Min fina, vita sagoprinsessa. Tre år fick vi tillsammans och det är jag otroligt tacksam för även fast jag tycker att du fick sluta dina dagar på ett fruktansvärt sätt. Det finns inga ord som kan beskriva hur det kändes den dagen du togs ifrån mig och ingen som inte varit med om det själv kan någonsin förstå känslan. Då och då spelas hela händelsen upp i mitt huvud och jag tror att det är något jag alltid kommer att tvingas leva med.
April månad detta år gick jag runt som i ett vakuum. Det gjorde ont i mig att inte ha något att gå till. Från att ha åkt till stallet varje dag de senaste sju åren till att bara gå hem efter jobbet och slänga sig i soffan. Jag hatade varje dag och känslan av att ingen väntade på en, att man inte var behövd var grym. Du var en stor del av mitt liv och utan dig kändes allt meningslöst.
I dag är jag tacksam över att du lämnade plats åt Ambrina. Jag känner henne inte alls ännu på samma sätt som jag kände dig och vi är ännu inte ett team så som vi var, men jag har goda förhoppningar att vi ska bli det. Hon passar mig som handen i handsken och jag hoppas att vi får många år tillsammans.
Jag hoppas och tror att du har det bra där du är och att du aldrig någonsin igen kommer tvingas känna smärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar