jakten

I går var jag på bio och såg Jakten med Mad Mikkelsen. En stark, gripande, bra men ack så vidrig film.

Filmen utspelas i en dansk småstad. I denna småstad bor Lucas, en nyskild man i medelåldern. Trots sin nuvarande situation håller det mesta i Lucas tillvaro på att ordna sig. Han har ett jobb som förskolelärare som han tycker mycket om, han har ett trevlig vänskapskrets i form av ett jaktlag, han träffar en kvinna som han tycks börja bli förälskad i och han har förhandlat sig till att förhoppningsvis få vårdnaden om sin son. Alla förhoppningar grusas dock då en av flickorna på förskolan antyder att Lucas ska ha förgripit sig på henne. Det som flickan säger stämmer inte. Men filmen skildrar hur barn kan säga saker om vuxna för att de är arga på dem – att vuxenvärlden måste vara försiktig med att sätta barns ord i vuxen kontext och med att ställa ledande frågor – inte att barn ljuger. Jakten antyder snarare att orden ska tas på allvar, att de kan vara signaler på något annat.

Mad Mikkelsen spelar fantastiskt bra i denna film. Han går med lätthet mellan att porträttera den kyliga och med en blick av stål till den snörvlande pappan. Lucas är en väldigt godhjärtad och ödmjuk person som sväljer sin vrede för de falska anklagelserna från den femåriga flickan, som dessutom är hans bästa väns dotter. Endast vid ett fåtal tillfällen rinnger bägaren över hos honom och han blir utåtagerande.

Det är ett otroligt laddat ämne och filmen skildrar reaktionerna; samhällets häxjakt, människors flockbeteende, föräldrars vanmakt. De vuxnas reaktion på situationen mer än flickans.
Hur en förskolechefs goda avsikt blir ett virus som infekterar allt. Och hur en pedofilanklagelse, oavsett hur falsk, är omöjlig att ta tillbaka. Theos val är svårast; ska han tro på dottern eller sin bäste vän? Som alltid drabbas barnen värst, även när ingenting har hänt. Annika Wedderkopp är fantastisk som lilla Klara, hon får en trovärdig dialog att kännas skrämmande äkta. Mycket begåvad.

Detta är en intressant film som får åskådaren att fundera. Detta är en film som skapar diskussion. Detta är en film som stannar hos en efter att eftertexterna rullat förbi och man lämnat biosalongen. I alla fall så gick jag ut med en klump i magen och tårarna brännande bakom ögonlocken.
Tyvärr så tyckte jag att det kunde ha varit ett bättre slut och det var en del oklara situationer i filmen. Jag hoppas att personer som någon endaste gång anklagat någon anna för allvarliga saker litk detta trots att det inte är sant ska se filmen och förstå vad de har gjort. Hur lätt det faktiskt är att bryta ner och förstöra en annan människas liv.