Varför går alltid helgen alltid för fort? Jag vill gå här hemma och mysa i mjukisbyxor och tofflor i några dagar till. Jag vill ha sovmorgon. Jag vill kunna läsa tidiningen i sängen och äta frukost i lugn och ro. Jag vill inte behöva gå upp tidigt, ta mig ut i kylan och tvingas göra arbetsuppgifter jag egentligen inte vill.
Halv tio fikat på jobbet och hopplektionen på kvällen gör dock att måndagar inte känns fullt så jobbiga som de hade kunnat.
Två mysiga skogsritter har det blivit den här helgen. Bara jag och den vita. Dagens tur resulterade dock i att jag sitter här med svullen kind och ett stort blåmärke under ögat. Mina fina, väluppfostrade häst nockade mig idag. Hon tyckte att hon varit duktig alldeles för länge och gått snällt runt den läskiga travbanan som hon hatar. Att vi bara hade femtio meter kvar till stallet, eller att travbanan faktiskt var helt tom tog hon inte hänsyn till.
Nästa helg trodde jag att jag bara skulle vara hemma på grund av barndopet på lördag. Men tydligen ska jag till Stockholm på söndag. Har visst en lillasyster som fyller tjugo. Men jag klagar inte. Det kommer bli supermysigt, det är jag säker på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar